Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, bara 20 kvadratkilometer, men en av de mest expansiva och tätbefolkade, med drygt 85 000 invånare. Här finns över 106 000 arbetstillfällen, landets åttonde högsta medianinkomst och Sveriges femte lägsta kommunalskatt. Solna rankas som ett av Sveriges bästa företagsklimat. På ytan är det en framgångsberättelse.
Men bakom fasaden döljer sig djupa sprickor. Medan Frösunda, Järvastaden och Huvudsta strand byggs ut med dyra bostadsrätter lever barn i Hagalund och Bagartorp i trångboddhet och ekonomisk utsatthet. Medan Mall of Scandinavia och Strawberry Arena lockar besökare från hela regionen saknar Hagalund ett fungerande centrum. Medan Solna har en av landets starkaste skattebaser lämnar var fjärde elev grundskolan utan fullständiga betyg. Medan kontorslokalerna står tomma till 15 procent väntar unga Solnabor i över 13 år på en hyresrätt.
Dessa klyftor är inte naturliga. De är resultatet av decennier av politiska val: 24 års moderatstyre som medvetet höll skatten låg, privatiserade välfärden och lät exploatörer forma staden. Solnakoalitionen (S, V, C, MP), som tog makten 2022, har genomfört viktiga förbättringar: skolpengen har höjts, skolnedläggningarna stoppats, Hagalundslyftet inletts och fältassistenter anställts. Men förändringarna sker inom samma grundläggande system. Små justeringar räcker inte för att tackla de enorma problemen. Solnakoalitionen har inte vågat höja skatterna nämnvärt, och har inte klarat att hålla kommunens utsläpp inom ramen för 1,5-gradersmålet.
Framtidens Vänster Solna är det systemkritiska alternativet. Vi nöjer oss inte med att lappa och laga. Vi vill i grunden omforma hur Solna styrs: ekonomiskt, demokratiskt och socialt. Vi är ett rörelseparti som bygger underifrån, i samarbete med hyresgäströrelser, fackföreningar, föräldranätverk, klimatgrupper, antirasistiska organisationer och feministiska krafter. Parlamentariskt arbete är ett verktyg, men den avgörande förändringen sker när människor själva organiserar sig.
Med detta program presenterar vi en radikal vision för Solna. Vi vågar vara tydliga med vad vi vill: ett Solna styrt av folket, för folket, inte av marknaden, för kapitalet.
Solna har den femte lägsta totala kommunalskattesatsen i hela Sverige: 29,70 procent, jämfört med riksgenomsnittet på 33,30 procent. Det innebär 3,60 procentenheters skillnad: hundratals miljoner kronor per år som inte investeras i skolor, omsorg och klimatomställning, trots att Solna har en av landets rikaste skattebaser med en medianinkomst på 434 000 kronor.
Samtidigt pressas kommunens ekonomi av pensionskostnader som ligger på sin högsta nivå under tioårsperioden, stora infrastrukturåtaganden för tunnelbanan och Mälarbanan, och en försvagad konjunktur med stigande arbetslöshet. Kommunstyret tar 20 miljoner kronor per år ur eget kapital bara för att täcka pensionskostnader. Trots detta vägrar det politiska etablissemanget att röra skattenivån. Den sänktes till och med med 0,05 procentenheter inför 2026.
Denna lågskattepolitik är inte effektivitet. Det är en ideologisk markering som säger att privata plånböcker är viktigare än gemensam välfärd. Den gynnar dem med högst inkomster och drabbar dem som är mest beroende av offentlig service: barn, äldre, sjuka och arbetslösa.
I ett kapitalistiskt system presenteras skattesänkningar som "frihet", men det är frihet för de rika att behålla mer, på bekostnad av de många som förlorar välfärd. En kommun med Solnas ekonomiska styrka har inga ursäkter för underfinansierad barnomsorg, minutstyrda hemtjänstbesök eller skolnedläggningar. Pengarna finns, de befinner sig bara i fel fickor.
Kraftigt höjd kommunalskatt, från 29,70 till minst 32 procent. Det ger Solna kommun flera hundra miljoner kronor mer per år att investera i välfärd, klimatomställning och social rättvisa. Det innebär fortfarande en skattesats under riksgenomsnittet, som på sikt kan höjas.
Ta bort det kommunala överskottsmålet. Istället för att samla pengar på hög ska kommunens ekonomiska mål vara jämlikhet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.
En kommunal folkbank. Vi vill inrätta en kommunal kreditverksamhet som lånar ut med låg ränta till kooperativ, föreningar och lokala företag som uppfyller sociala och miljömässiga krav.
Avskaffa så många kommunala avgifter som möjligt. Solna ska bli en stad där grundläggande samhällsservice är avgiftsfri: barnomsorg, kulturskoleavgifter och fritidsverksamheter.
Stoppa alla skattepengar till privata vinster. Kommunal välfärd ska drivas i kommunal regi eller genom icke-vinstdrivande kooperativa och idéburna former. Inga aktieutdelningar med skattemedel. Avskaffa LOV (lagen om valfrihet) i Solna.
Halvera politikerlönerna. Kommunalråd ska ha löner som motsvarar en genomsnittlig arbetarlön. Slopa representation i form av middagar, alkohol och konferensresor.
Starta kommunala verksamheter. Kommunala mat-, energi- och byggbolag ska bryta privata monopol. Kommunala livsmedelsföretag ska stimulera närodlad, ekologisk och prisvärd mat.
Stoppa dyra konsultinhyrningar. Kommunens egen personal ska stärkas så att inhyrda konsultbolag kan ersättas. Det sparar pengar och bygger intern kompetens.
Kraftigt höjda avgifter för storföretagens nyttjande av kommunal infrastruktur: vatten, avlopp, sophantering, markanvisningar och exploateringar. Multinationella företag som använder Solnas mark och infrastruktur ska betala sin rättvisa del.
Kommunuppror för ökade statsbidrag. Solna ska driva på för behovs- och indexreglerade statsbidrag, full kompensation för lön- och prisökningar samt återinförd kommunal beskattningsrätt av storföretag.
Vårda det vi har. Underhåll av befintlig infrastruktur, broar, ledningar och torg, ska prioriteras framför nya skrytprojekt.
Inkludera fack och föreningsliv i planering. Expertis från fackföreningar och civilsamhälle ska involveras i kommunala beslut för bättre beslut och lägre kostnader.
Transporter står för cirka 80 procent av Solnas klimatutsläpp, en extremt hög andel som beror på att kommunen genomkorsas av E4 (Essingeleden/Uppsalavägen) och E18 (Bergshamravägen) med enorma trafikmängder. Trots att de geografiska utsläppen minskat med cirka 42 procent sedan 1990 är takten helt otillräcklig för att nå klimatneutralitet 2045. Dessutom räknas konsumtionsbaserade utsläpp inte med i statistiken.
Riksdagens sänkning av reduktionsplikten 2024 ledde till att utsläppen från vägtrafiken ökade med 24 procent nationellt, en ökning som sannolikt slog hårt även i Solna. Luftkvaliteten vid E4 och E18 överskrider WHO:s rekommendationer, och de skarpare EU-luftkvalitetskraven som gäller från 2030 riskerar att inte klaras utan kraftfulla åtgärder. Vid Trafikverkets mätstationer på E4 vid Lilla Essingen klarades inte miljökvalitetsmålet "Frisk luft" för partiklar 2024. Dessa utsläpp påverkar Solnas södra delar, särskilt Huvudsta.
Grönområden naggas i kanten av exploatering. Råstasjön räddades 2016 tack vare folklig kamp när Mark- och miljööverdomstolen upphävde detaljplanen om 600–700 lägenheter. Men hoten kvarstår: Sundbyberg har föreslagit en ny bussväg genom strandskyddat område vid sjön. Överjärva gård har länge hotats av förfall. Tallbackatomten räddades av det nya styret.
Klimatkrisen kan inte lösas genom individuella livsstilsval eller tekniska fix inom kapitalismens ramar. Det är samma system som exploaterar arbetskraften som förstör ekosystemen. En socialism baserad på nerväxt, att producera för behov istället för tillväxt, är det enda sättet att hantera den ekologiska krisen. Solna, med sin extrema trafiktyngd och exploateringspress, måste gå i frontlinjen.
Hålla Solnas utsläpp inom 1,5-gradersmålet. En bindande koldioxidbudget ska styra alla kommunala beslut och inkludera konsumtionsbaserade utsläpp.
En kommunal Green New Deal. En klimatomställningsfond ska inrättas för total omstrukturering av Solnas infrastruktur: energi, transporter, byggnader och matförsörjning.
Totalt förbud mot fossila verksamheter i kommunen och i upphandling. Kommunen ska säkerställa att Norrenergis eventuella kvarvarande utsläppsrätter varken säljs eller används.
Stoppa alla nya bilvägar. Befintliga bilvägar ska omvandlas till gångytor, torg och cykelbanor. Bilfria zoner ska inrättas. Parkeringssystemet ska återtas i kommunal regi. Parkeringsnormerna i nyproduktion ska sänkas radikalt.
Avgiftsfri kollektivtrafik. Solna ska driva på för avgiftsfri, tillgänglig kollektivtrafik i offentlig regi. Gula tunnelbanelinjen till Arenastaden, pendeltågsstationen i Huvudsta och förstärkt kollektivtrafik till Bergshamra ska prioriteras.
Överdäckning av motorvägen vid Bergshamra. Bergshamravägen (E18), som sedan decennier delar stadsdelen och skapar buller och luftföroreningar, ska överdäckas. Marken ovanpå ska användas till grönområden och allmänna ytor.
Bevara Råstasjön. Inget byggande i strandskyddat område. Kommunen ska aktivt motsätta sig alla försök att exploatera runt Råstasjön.
Rädda och utveckla grönområden. Solnas grönytor, parker och tre naturreservat (Igelbäcken, Ulriksdal, Råstasjön) ska fredas helt från byggnation. Den biologiska mångfalds samband ska stärkas.
Solceller i stor skala på alla lämpliga kommunala byggnader och i Signalistens bestånd.
Program för medveten nedskalning av ekonomisk aktivitet och konsumtion. Kommunala reparationscentraler och återbruksgallerior ska öppnas i varje stadsdel. Fler återvinnings- och sorteringsstationer. Informationinsatser om konsumtionens påverkan på klimatet.
Minst 50 procent ekologisk mat. All mat i kommunala verksamheter ska tillagas lokalt. Kommunen ska stötta lokal ekologisk odling och inrätta fler odlingslotter.
Möt EU:s luftkvalitetskrav 2030. En strategi ska tas fram för att klara de skärpta kraven, med fokus på att minska genomfartstrafiken.
Kommunal trädgårdsmästare i varje stadsdel som stöttar gemensamhetsodlingar, förskolor, skolor, äldreboenden och gruppboenden med praktisk kunskap om odling och grönska.
Fler odlingslotter. Fler Solnabor ska få möjlighet att odla. Stöd till dem som vill testa småskalig ekologisk odling, inklusive för försäljning.
Totalförbud för användning av torv i alla odlingar inom kommunens gränser. Stötta utveckling av torvfria substrat. Trädgårdsavfall är resurser. Slut kretsloppen.
Skärpta miljökrav i upphandlingar. Krav på lokal odling, ekologisk hållbarhet och klimatneutralitet vid alla kommunala inköp.
Taktisk urbanism. Låt boende testa nya sätt att använda torg- och gaturum: kulturfestivaler, tillfälliga gågator och pop-up-parker, för att visa hur stadsrummet kan se ut utan parkerade bilar.
Solna har drygt 40 000 bostäder, nästan alla i flerbostadshus. Nära 90 procent av nyproduktionen de senaste 15 åren har varit bostadsrätter. Kötiden för en hyresrätt via Bostadsförmedlingen i Stockholm är över tio år i attraktiva lägen. Signalisten, det kommunala bostadsbolaget, äger bara cirka 4 000 hyresrätter, en liten allmännytta i förhållande till befolkningen.
Hyrorna steg med 5,0 procent under 2024, den kraftigaste höjningen sedan 1993. Renovräkningar är ett akut problem: i Bergshamra och Hagalund har Signalistens och privata värdarnas renoveringsplaner drivit upp hyrorna kraftigt. Hyresgästföreningen har tvingats driva rättsliga processer. Svea hovrätt godkände i april 2025 Signalistens plan för Bergshamra efter att kompromisser nåtts.
Trångboddheten är allvarlig i miljonprogramsbeståndet i Hagalund och Bagartorp, där familjer trängs i för små lägenheter. Sverige har EU:s högsta trångboddhetsandel i Norden (16 procent). Bostadssegregationen är påtaglig: Boverkets segregationsbarometer visar stora inkomstskillnader mellan DeSO-områdena, med den lägsta inkomstkvintilen koncentrerad till Hagalund, Bagartorp och delar av Huvudsta, medan Frösunda och Järvastaden domineras av höginkomsttagare.
Hemlösheten är ett reellt problem. Solnakoalitionen förlängde sociala kontrakt för nyanlända barnfamiljer från två till fyra år, en förbättring men otillräcklig. Nära 15 procent av kontorsytorna i Stockholms stad står tomma och skulle kunna göras om till bostäder istället för att nya exploateringsprojekt rullas ut.
Bostaden har förvandlats från en social rättighet till en marknadsvara. Privata fastighetsägare och riskkapitalbolag driver upp hyrorna, renovräkningar pressar ut de som inte har råd, och nyproduktionen riktar sig till dem med högst betalningsförmåga. Signalisten, som borde vara en garant mot marknadens logik, drivs efter marknadsmässiga principer. Det krävs en fundamental omläggning av bostadspolitiken där behov styr, inte betalningsförmåga.
Kommunalt markanvändningsmonopol. Kommunen ska köpa eller expropriera strategisk mark för att styra utvecklingen efter invånarnas behov, inte exploatörers vinstintressen.
70 procent hyresrätter i alla nybyggen med rimliga hyror. Snabbspår för hyresrättsutbyggnad.
Sänkta hyror. Signalisten ska gå före med hyresdämpning. Kommunen ska sätta press på privata hyresvärdar.
Stoppa alla renovräkningar. Hyresgäster ska ha rätt att bo kvar till överkomliga hyror. Olika standardnivåer och frivilliga tillval ska erbjudas. Renoveringskostnader ska inte bäras av hyresgästerna.
Signalisten ska drivas helt utan vinstintresse, som hyresnormerande allmännytta under demokratisk kontroll av de boende. Marknadsanpassningen av allmännyttan ska rivas upp.
Stoppa nybyggnation av kontor. Befintliga tomma kontorsbyggnader ska göras om till billiga hyresrätter och allmänna ytor.
Maxtak på hyror och förhandlingsrätt för boende direkt med kommunen.
Bygg kollektivhus och kooperativa boenden. Minst ett kollektivhus under mandatperioden. Kooperativa hyresrätter, seniorboenden och kollektiva boendeformer ska stärkas.
Bostadsförtur för våldsutsatta. Särskilda kontrakt ska reserveras hos Signalisten.
Reformera bostadsförmedlingen. Behov ska vägas in vid sidan av kötid. Den som saknar bostad eller lever trångbott ska prioriteras framför den som redan bor tryggt. Separationsköer återinförs.
Bostad först som huvudprincip i arbetet mot hemlöshet. Sociala kontrakt ska fasas ut som permanent lösning.
Kommunalt byggbolag. Pressa byggkostnader, förbättra arbetsvillkor i byggbranschen och minska klimatutsläpp. Hälften av nybyggnation i trä eller klimatsmarta material. Rivningsstopp för byggnader som kan byggas om.
Solna Centrum ska omvandlas med kulturarv, mötesplatser och icke-kommersiella funktioner, och detta ska ske genom brett medborgardeltagande.
Anslut Solna till Make the Shift. Den globala rörelsen som bekämpar finansmarknadens bostadsspekulation och kämpar för bostaden som mänsklig rättighet.
Klimatrenovera miljonprogrammen i Hagalund och Bagartorp för bättre inomhusklimat och energieffektivitet, utan att kostnaderna bärs av hyresgästerna. Hyresgäster ska ha reellt inflytande över hela renoveringsprocessen.
Praktiskt boendestöd till ensamstående föräldrar och andra i akuta livssituationer.
Förebygg vräkningar. Obligatoriskt samarbete mellan socialtjänst, hyresvärdar och Kronofogden för att förhindra vräkningar där det finns barn i hemmet.
Kommunalt boendecenter som hjälper människor hitta boende som passar deras livssituation, inklusive personlig rådgivning och praktisk flytthjälp. När äldre frivilligt flyttar till mindre, tillgängliga bostäder frigörs större lägenheter för barnfamiljer.
Flexibla lägenheter som kan länkas samman för flergenerationsboende, gemensam vårdnad och alternativa familjeformer.
Tomma lokaler ska snabbt förmedlas till kulturella och sociala verksamheter. Inga lokaler ska stå tomma när föreningar och kulturutövare saknar rum.
Krav på möteslokaler i nybyggnation utformade efter lokala organisationers behov.
Solna har 21 grundskolor, varav 11 (52 procent) är fristående, en extremt hög andel jämfört med rikssnittet där cirka 17,7 procent av skolenheterna är fristående. Det genomsnittliga meritvärdet (227,9 poäng 2023/24) ligger något över rikssnittet, men döljer enorma skillnader mellan skolor och stadsdelar. Bara 72 procent av lärarna är legitimerade, klart under rikssnittet på 75 till 77 procent.
Skolnedläggningarna under det förra moderatstyret skapade en elevflykt från kommunala till fristående skolor, med instabilitet för elever, föräldrar och personal. Solnakoalitionen har stoppat nedläggningarna, återöppnat Bergshamraskolans högstadium och Skytteholmsskolans mellanstadium, höjt skolpengen med 54 miljoner kronor 2024 och ytterligare 70 miljoner 2025. Men de strukturella problemen kvarstår: för stora klasser, för låg lärartäthet, otillräcklig elevhälsa och brister i NPF-anpassning.
Inom förskolan har sju av tio barngrupper historiskt varit större än Skolverkets riktmärke om max 15 barn. Modulförskolor används som permanenta lösningar på alltför många håll. Tre nya permanenta förskolor i Huvudsta, Västra skogen och Järvastaden påbörjas 2025, men behovet är större.
Skolmaten ska från 1 juli 2025 åter tillagas i kommunal regi i fem skolkök, en viktig förbättring, men alla skolor bör ha tillagningskök.
Marknadsskolan dränerar den kommunala skolan på resurser och skapar segregation. Vinstdrivande friskolor plockar russinen ur kakan medan de kommunala skolorna får ta ansvar för de elever som kräver mest resurser. En likvärdig skola kräver demokratisk styrning och resurser efter behov, inte ett system där skattepengar går till aktieutdelningar.
Kommunalt veto mot nya vinstdrivande friskolor. Inga nya marknadsskolor i Solna.
Minska klasserna radikalt. Max 20 elever per klass i grundskolan. Max 12 barn per småbarnsgrupp och max 15 per storbarnsgrupp i förskolan, med minst tre pedagoger per avdelning.
Anställ fler lärare, specialpedagoger och stödpersonal. Inför minst två vuxna per klass som norm. Fler speciallärare, skolsköterskor, kuratorer och skolbibliotekarier. Maxtak på antal elever per kurator.
NPF-säkra alla skolor. Kompetenshöjande insatser för all personal, anpassade lärmiljöer, tydliga rutiner. Fler kommunala resursskolor och platser i anpassad grundskola. Höj resursskolornas ersättning till Stockholmsmodellens nivå (cirka 150 000 kronor per elev).
Helt avgiftsfri kommunal barnomsorg. Ingen förälder ska behöva betala.
Stoppa skolnedläggningar. Minskat barnafödande ska användas för mindre grupper, inte nedskärningar. Ny skola i Hagalund ska utredas. Ny F-6-skola med fullstor idrottshall i Järvastaden.
Frukost i alla skolor och förskolor, även under lov. All mat ska tillagas lokalt i tillagningskök. Ekologisk och säsongsbetonad.
Gratis mensskydd i alla skolor.
Modernisera skollokaler och förskolegårdar. Slitna skolor ska renoveras. Alla modulförskolor ska ersättas med permanenta byggnader. Förskolegårdarna ska vara stora, gröna och lekfulla med naturlig skugga.
Barn till föräldralediga och arbetssökande ska ha rätt till ordinarie tid (30 timmar/vecka) även under lov.
Bemannade skolbibliotek i alla skolor. Bibliotekarier som resurs för elever och lärare.
Stärk elevhälsan massivt. Fler skolsocionomer, förstärkt samarbete mellan skola, BUP och socialtjänst. Särskilt stöd till flickor och icke-binära barn med NPF-relaterade problem som ätstörningar och psykisk ohälsa.
Klasspeng istället för skolpeng, för mer stabil och långsiktig finansiering.
Nej till stordrift och megaskolor. Inga samlokalisering av för- och grundskolor med gymnasie- och vuxenskolor.
Barnomsorg på obekväm arbetstid. Utreda de verkliga behoven av så kallad "nattis", för ensamstående föräldrar och skiftarbetare som arbetar kväll, natt eller helg.
Läxläsning på skoltid. Avskaffa läxor över helger och lov. Alla barn ska kunna klara skolan under skoltid.
Fler stödfunktioner i skolan. Vaktmästare, lokalvårdare, receptionister och administratörer i förskola, skola och fritidshem. Låt pedagoger och omsorgspersonal fokusera på barns lärande och välmående.
Stärk arbetet mot mobbning, rasism och sexism i skolan. Resurssätt empatibyggande och solidaritetsskapande arbete. Fackföreningsledda utbildningar i sexism, rasism och härskartekniker för all skolpersonal.
Extra stöd till papperslösa elever och barnfamiljer. Skolor och förskolor ska vara fredade zoner från polisens jakt på papperslösa.
Höj statusen på skolmatspersonalen. Personal som lagar mat i förskolor och skolor ska ges högre status och bättre villkor.
Stärk samarbetet mellan skola och civilsamhälle så att alla barn får en bättre ingång till demokrati och påverkan.
Äldreomsorgen i Solna styrs efter LOV (lagen om valfrihet) inom hemtjänsten, med privata utförare som Attendo, Vardaga och Forenede Care. Privata utförare har enligt nationell statistik cirka 7 procent lägre bemanning än kommunala. Över en tredjedel av personalen i den kommunala äldreomsorgen är timanställd. Det skapar otrygghet för de äldre som möter nya ansikten varje dag, och osäkerhet för personalen.
Minutschemana i hemtjänsten innebär att varje insats tidsstyrs digitalt: ett toalettbesök förväntas ta tre minuter. Detaljstyrningen skapar stress och förhindrar individanpassning. Maten som serveras väcker missnöje bland många äldre.
Solna har två nya SÄBO-beslut i Bagartorp och Hagalund (december 2025) och ett nytt trygghetsboende i Bergshamra (78 lägenheter, klart november 2024). Men utmaningarna är strukturella: kompetensförsörjning, heltidsfrågan och en styrmodell som sätter ekonomi före omsorg.
Privatiseringen av äldreomsorgen har skapat ett system där vinst går före värdighet. LOV splittrar verksamheten, minutschemana reducerar mänskliga möten till logistikproblem, och timanställningarna förhindrar kontinuitet. En tillitsbaserad, kommunal äldreomsorg utan vinstintressen är det enda sättet att garantera trygghet för Solnas äldre.
Avskaffa minutschemana. Tillitsbaserad styrning där personalen planerar sitt arbete utifrån de äldres behov.
Alla anställda ska ha heltid och fast anställning. Max 10 procent timanställda.
Återta privatiserad äldreomsorg i kommunal regi. Avskaffa LOV i äldreomsorgen. Kommunal drift utan vinstintressen.
Nytt äldreboende i varje del av Solna. Trygghetsbostäder och SÄBO i Bagartorp/Agnesberg, Hagalund och fler stadsdelar.
Lokalt lagad mat efter de äldres önskemål. Storkök och matlådor ska bort. Tillagningskök på alla boenden.
Seniorträff i varje stadsdel. Fler sociala mötesplatser och aktiviteter. Generationsöverskridande verksamheter.
Stärkt anhörigstöd. Alla anhöriga ska känna till och ha tillgång till stöd och avlastning.
Fler insatser för äldre med större behov, till exempel på grund av funktionsnedsättningar, annat språk än svenska som förstaspråk eller svag socioekonomisk ställning.
Äldreboendegaranti. Alla äldre i Solna som behöver ska garanteras plats på ett boende med tillräcklig omsorg.
Solna stad har cirka 2 276 medarbetare med en sjukfrånvaro på 8,4 procent (2022), en ökning med 0,6 procentenheter. Otrygga anställningar med timanställningar präglar förskola och äldreomsorg. Bara 72 procent av lärarna är legitimerade, vilket tyder på svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Kompetensförsörjningen av specialpedagoger och förskollärare är en ständig utmaning.
Den individuella lönesättningen skapar splittring och gynnar dem som spelar chefens spel framför kollektiv organisering. Outsourcing och entreprenader underminerar arbetsvillkoren.
Kommunen som arbetsgivare sätter standarden. När kommunen accepterar timanställningar, individuell lönesättning och minutstyrning legitimeras dessa metoder på hela arbetsmarknaden. Kortare arbetstid, kollektiva lönemodeller och ekonomisk demokrati på arbetsplatsen är inte bara fackliga krav, de är systemutmanande reformer som stärker arbetarklassens makt.
Sex timmars arbetsdag i alla kommunala verksamheter med bibehållen lön. Minskar stress, ökar jämställdhet, skapar fler jobb.
Steglön istället för individuell lönesättning. Transparens och rättvisa. Stärker kollektiv organisering.
Ekonomisk demokrati. De anställda ska ha demokratisk kontroll och vetorätt över arbetets organisering: schemaläggning, arbetssätt och budgetar.
Stoppa all outsourcing. Inga entreprenader, inga inhyrda konsultbolag. Kommunens förvaltningsuppgifter utförs av kommunens egen personal.
All vinst i kommunala verksamheter ska återinvesteras.
Kraftigt höjda löner i kvinnodominerade yrken genom lokala kollektivavtal.
Arbetskläder och raststugor som arbetsgivaren står för i alla verksamheter.
Avskaffa delade turer, omänskliga långpass och ofrivillig varannan-helg-tjänstgöring. Schemaläggning ska tas fram tillsammans med de anställda.
Betala all arbetstid, inklusive transporter till brukare, förflyttning mellan arbetsplatser och tid till och från garage.
Maxtak på löneskillnader på varje kommunal arbetsplats. Klyftorna mellan operativ personal, chefer och politiker ska minskas drastiskt.
Stoppa lönedumpning via privatiseringar, hyvlade anställningar, bemanningsföretag, underentreprenörer och så kallade "introduktionsjobb".
Kräv svenska kollektivavtal och trygga villkor i alla upphandlingar och på alla arbetsplatser i Solna. Straffa huvudentreprenören, inte bara underentreprenörerna, när arbetare exploateras.
Normalisera och stärka strejkrätten. Kommunen ska aldrig agera strejkbrytare.
Fackföreningsledda utbildningar för chefer och anställda i frågor om sexism, rasism, härskartekniker och arbetsrätt.
Kamp för att avskaffa karensdagen. Nej till dubbelbestraffning för alla som inte kan jobba hemifrån.
Begränsning av undervisningstid för lärare, inklusive lärare i fritidshem och förskollärare, framtagen i dialog med Sveriges Lärare.
Fastanställda vikarier istället för dyra inhyrningar. Minskar stress, sjukskrivningar och arbetsskador.
Hagalund hamnade 2023 på Polisens lista över utsatta områden. Under 2024 startades Hagalundslyftet och våren 2025 togs Hagalund bort från polisens kartläggning av öppna drogscener. En framgång, men de underliggande problemen kvarstår: eftersatt centrum, trångboddhet, begränsad service, bristande socialt sammanhang.
I Bagartorp har öppen drogscen och ungdomsproblematik präglat området. Centrumet revs i december 2024 som del av en omfattande omdaning. Fältgruppen är aktiv, väktare ronderar och polisen har satt upp trygghetskameror. I Huvudsta har våldsbrotten ökat enligt SVT.
Lustgasanvändning bland ungdomar är ett växande problem. Informationsinsatser har genomförts i årskurs 4 till 9. Nyrekrytering till gängmiljön pågår trots förebyggande insatser. Socialtjänsten är hårt belastad med ärenden kring ungdomar i riskzon, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruk och våld i nära relationer.
Otrygghet beror inte på för lite polis. Den beror på segregation, nedmonterad välfärd, arbetslöshet och utsatthet. Visitationszoner och tiggeriförbud löser inga problem. De kränker mänskliga rättigheter och riktar sig mot redan utsatta. Det som krävs är social rättvisa: investeringar i skola, fritid, bostäder och socialtjänst. Boende i berörda områden och civilsamhället ska vara en del av lösningen, inte misstänkliggöras.
Fler fältassistenter. Uppsökande, förebyggande, relationsskapande arbete i samarbete med fritidsgårdar, skolor, polis och socialtjänst.
Massiv social upprustning av Hagalund. Nytt centrum med butiker, restauranger, kommunala verksamheter och föreningslokaler. Arbetet ska ske med boende och föreningar. Ny familjecentral. Nytt äldreboende. Förstärkt fältverksamhet.
Rusta upp Bagartorp. Permanent mötesplats för unga i Signalistens nya byggnader. Stärkt socialtjänst och förebyggande insatser.
Motverka visitationszoner, tiggeriförbud och rasprofilering. Solna ska aktivt motsätta sig repressiv signalpolitik.
Nollvision mot våld i nära relationer. All personal ska utbildas. Alla verksamheter ska informera och reagera vid oro.
Kraftigt höjda anslag till kvinnojouren. Långsiktig finansiering och bostadsförtur för våldsutsatta. Avgiftsfri plats på skyddat boende.
Ökade resurser till ungdomsmottagningen. Fler söker hjälp för psykisk ohälsa, fler killar söker hjälp. Väntetiderna måste ner. Förstärkt samarbete med skolor och BUP.
Stöd till civilsamhället. Nattvandringsgrupper, föreningar och informella nätverk ska få aktivt stöd.
Lex Maria-inspirerat utredningskrav vid allvarliga våldshändelser bland unga. Varje misslyckande ska granskas systematiskt.
Stärk socialtjänsten. Fler socialsekreterare, färre klienter per handläggare. Försörjningsstödet ska höjas över riksnormen. Byråkratiska krav som belastar människor i behov av stöd ska kapas.
Kvinnofridskoordinatorer. Anställ koordinatorer som följer den våldsutsatta personen genom myndighetskontakter och stöttar med praktiska behov.
Strategiskt kvinnofridsråd. Inrätta ett råd bestående av tjej-, ungdoms- och kvinnojourer, funktionsrätts-, HBTQI- och antirasistiska organisationer, forskare och andra experter för att utveckla arbetet mot mäns våld.
Bostadsgaranti för våldsutsatta, utan krav kopplade till medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd.
Skyddat boende för kvinnor med funktionsnedsättning. Öppna i kommunal regi.
Skyddat boende för pojkar och HBTQI-ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld.
Stärkt stöd till våldsutsatta kvinnor i missbruk. Utvecklade arbetsmetoder som tar hänsyn till den dubbla utsattheten.
Stärk arbetet mot prostitution, människohandel och trafficking.
Feministiskt självförsvar för unga tjejer, exempelvis på fritidsgårdar.
Våldspreventivt arbete i förskola, skola och fritidsverksamheter: empatibyggande och normutmanande pedagogik i samarbete med BUP.
Ökad kunskap om våld inom familjerätten. Barn ska aldrig tvingas till umgänge med våldsamma föräldrar.
Trygghetsvärdar utbildade i socialt arbete i stadsdelarnas centrum och i nattrafiken.
Gruppinterventionsprogram med fokus på avhopparverksamhet för unga i riskzon.
Stöd till ensamstående föräldrar och beroendevården. Stärk resurserna till socialtjänstens mest pressade verksamhetsområden.
Mer tid för föräldrar. Arbetstidsförkortning med bibehållen lön gör att föräldrar kan tillbringa mer tid med barnen. Det är en av de mest effektiva brottsförebyggande åtgärderna.
Bättre belysning i stadsmiljön. Nattbelysta idrottsplatser, bättre belysta gångvägar och centrum.
Valdeltagandet i Solna 2022 var 77,74 procent i kommunvalet, men med stora variationer mellan valdistrikt. Hagalund och Bagartorp ligger markant lägre medan Frösunda och Stocksundstorp ligger högre. I Europaparlamentsvalet 2024 var skillnaderna ännu större, ner mot 37 procent i vissa distrikt. I Hagalund NV fick Partiet Nyans 2,9 procent i riksdagsvalet 2022, vilket speglar en känsla av utanförskap från det politiska etablissemanget.
Medborgardialogerna i Solna är i praktiken skenprocesser. Invånare bjuds in att tycka till, men utan att det leder till reellt inflytande. Transparensen i kommunala beslut är bristfällig. Det är svårt att följa hur politiska diskussioner utvecklas och hur förvaltningen arbetar.
Demokrati är mer än att rösta vart fjärde år. Verklig demokrati kräver att människor har makt över sin vardag. Skillnaderna i valdeltagande speglar skillnaderna i makt. De som har minst inflytande över sina liv deltar i lägst utsträckning. Inga beslut om oss utan oss.
Medborgarsamtal med beslutsrätt. Bindande deliberativa processer i större frågor. Direktdemokratiska folkomröstningar.
Medborgarpaneler. Slumpmässigt utvalda invånare som hanterar kommunala frågor med reella mandat och resurser.
Lokala ungdomsråd med egna mandat och budgetar.
Öppen och transparent kommun. Webbsändning av kommunfullmäktige med textning. Tydliga kontaktvägar. Digital samhällsinformation på flera språk. Kommunala beslut måste kommuniceras utåt, inte passivt ligga i ett protokoll.
Höj valdeltagandet. Valinformatörer i stadsdelar med lågt valdeltagande. Folkbildning om demokratiska rättigheter och politisk orientering.
Kommunalt motstånd mot repressiv nationell politik. Kompromisslöst motstånd mot angiverilagstiftning och vandelslagar. Skydd åt kommunanställda som vägrar ange.
Vända på planeringsprocessen. Fråga invånarna först, planera sedan, inte tvärtom. Byggprojekt ska förankras hos kvinnoorganisationer och ungdomsråd så att den fysiska tryggheten höjs.
Säkerställ utsatta minoriteters representation. Beslutande organ ska spegla samhällets heterogenitet.
Digital samhällsinformation. Starta en digital kanal med samhällsinformation på flera språk som komplement till medborgarkontor.
Utbildning i demokratiska processer. Erbjud utbildning i kommunens, regionens och statens beslutsprocesser för att tillgängliggöra politiken och stärka folkets inflytande.
Inga kommunala lokaler till nazistiska organisationer. Säkerställ att inga kommunala lokaler eller plattformar upplåts till fascistiska rörelser.
Solna är djupt segregerat. Boverkets segregationsbarometer visar betydande ojämlikhet i disponibel inkomst mellan kommunens delområden. Hagalund, med sina blå höghus från 1973, har hög andel barn i ekonomisk utsatthet, hög andel utländsk bakgrund, lägre meritvärden och trångboddhet. Situationen i Bagartorp är väldigt likt. Några hundra meter bort, i Järvastaden, bor höginkomstfamiljer i nybyggda bostadsrätter.
Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 uppskattar att 276 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, 100 000 fler än tidigare uppskattningar. Solna som helhet ligger under rikssnittet, men variationerna inom kommunen är enorma. Hagalund och Bagartorp ligger sannolikt nära de högsta värdena i länet. Kommunen saknar en samlad handlingsplan mot barnfattigdom.
Stadsdelar med lägre inkomster har historiskt fått sämre skolresultat, eftersatta centrum och svagare service, vilket förstärker segregationen ytterligare i en negativ spiral. Det förra M-styret satsade på Råsunda med simhall, fritidsgård och fotbollsplaner medan Hagalund fick stå tillbaka.
Segregationen är inte ett naturtillstånd. Den är resultatet av politiska beslut. Att stadsdelar med enbart bostadsrätter byggs ut bredvid miljonprogramsområden utan att det kopplas till social infrastruktur skapar osynliga barriärer. Klassklyftorna förstärks av rasism och diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden. Att bryta segregationen kräver både materiella investeringar och aktiv kamp mot diskriminering.
Handlingsplan mot barnfattigdomen. Utrota barnfattigdom genom rätt till bostad, mat och meningsfull fritid för alla barn.
Jämlik samhällsservice i alla stadsdelar. Bryt sambandet mellan postnummer och livschanser. Lika tillgång till skola, vård, kultur och idrott oavsett stadsdel.
Jämlikhetsdata. Kommunen ska systematiskt samla in och använda data för att synliggöra hur rasifiering, klass och kön påverkar livsvillkor och tillgång till resurser.
Aktiva åtgärder mot diskriminering. Bindande antidiskrimineringskrav i alla kommunala verksamheter och upphandlingar.
Motverka gentrifiering. Satsningar i eftersatta stadsdelar får aldrig tränga bort befintliga boende.
Social upprustning av eftersatta stadsdelar. Investera i Hagalund, Bagartorp och Huvudsta, inte bara fysiskt utan socialt: fältassistenter, familjecentraler, mötesplatser, kulturverksamhet.
Likabehandling i alla verksamheter. Fortbildning i normkritik, antirasism, HBTQIA+-frågor, funktionsrätt.
Könsneutrala toaletter och omklädningsrum i alla kommunala lokaler.
Stärk barns rättigheter. Barnkonventionens principer i alla beslut. Barnens egna perspektiv ska tas till vara.
Antirasistisk certifiering. Obligatorisk dokumenterad antirasistisk utbildning hos alla utförare vid upphandlingar och i alla kommunala verksamheter.
Stärk arbetet med nationella minoriteter. Säkerställ rätten till språk, kultur och frihet från rasism för samer, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar. Stärk kunskapen om nationella minoriteters situation hos kommunens anställda och allmänheten. Särskilt föreningsbidrag till nationella minoriteter.
Stötta individer som driver diskrimineringsärenden, med juridiskt stöd och samarbete med antidiskrimineringsbyråer. Säkerställ att kommunanställda och brukare vågar anmäla utan rädsla för repressalier.
Stärk och finansiera antidiskrimineringsverksamhet långsiktigt. Upprätta dialog med föreningar och sociala rörelser som bekämpar rasism, segregation och koloniala maktordningar.
Driva på för antirasistisk certifiering inom polisen och verka för en polisverksamhet som är förankrad i lokalsamhällena.
HBTQI-rättigheter. Stärk vård och stödformer för unga HBTQI-personer. Skapa fler mötesplatser för HBTQI-ungdomar. Skydda transpersoner mot hat, hot och diskriminering. Skydda och utveckla kommunanställdas möjligheter att informera om HBTQI-rättigheter utan risk för hat och hot.
Interreligiös dialog. Främja mötesplatser och föreningar som bygger broar mellan religiösa, andliga och sekulära livsåskådningar.
Solna har ett stadsbibliotek och ett bibliotek i Bergshamra. Kulturskolan tar 700 till 1 650 kronor per termin plus instrumenthyra, högre än i flera grannkommuner, trots en sänkning med 150 kronor 2023. Avgifterna hindrar barn från socioekonomiskt svaga familjer att delta.
Föreningslivets bidrag höjdes 2024 efter tio år utan höjning, ett tecken på hur eftersatt frågan varit. Idrottsanläggningarna är slitna: Skytteholms IP totalrenoveras, Vasalunds simhall byggs om till multiidrottshall. Men anläggningsbristen kvarstår. Föreningar tvingas neka barn träningstider.
Fritidsgårdarnas tillgänglighet har försämrats under lång tid, med färre gårdar och sämre öppettider. Fritidsbanken med kostnadsfri utlåning av sport- och friluftsutrustning har öppnats i Solna centrum. Överjärva gårds ladugård har räddats tack vare folkligt engagemang och renovering pågår.
Helt avgiftsfri kulturskola. Kulturskolans verksamhet ska nå alla barn genom att integreras i skola och fritids.
Kraftigt höjda anslag till kultur och föreningsliv. Solidaritetsbudget för radikala, antirasistiska, feministiska och lokala kulturprojekt.
Fler ateljéer, replokaler och scener med låga hyror.
Offentlig konst i alla stadsdelar. Muralmålningar, lagliga graffitiväggar, konst i tunnlar.
Utöka fritidsgårdarnas öppettider. Alla ungdomar i grundskole- och gymnasieåldern ska ha tillgång till fritidsgård i sitt närområde.
Utveckla Fritidsbanken till ett brett "fritidsbibliotek" med utlåning av verktyg, sportutrustning, cyklar och annat i alla stadsdelar.
Fler lekplatser, utegym, skejtpark och spontanidrottsplatser. Anpassade för alla åldrar och funktionaliteter. Nattbelysta idrottsplatser.
Överjärva gård ska bevaras och utvecklas. 4H-gård, hästverksamhet, naturskola. Gårdens historia ska berättas.
Stärkt kollo. Utöka dagkolloverksamheten så att fler barn kan delta utan att vara borta hemifrån.
Lånekort på biblioteket för papperslösa och EU-migranter. Utökat biblioteksutbud på fler språk. Socialpedagoger och fältassistenter kopplade till biblioteken. Frigör bibliotekariers tid för läsfrämjande.
Digitalt folkbildningscenter. Minska de digitala klyftorna genom utbildning och tillgång till digital teknik.
Utveckla lekparkerna med bemannade öppettider och anpassning för barn med normbrytande funktionalitet. Gratis fika till barnfamiljer på parklekarna. Ett socialt Solna motverkar fattigdomen.
Generationsöverskridande kulturverksamheter, inklusive offentliga kök och gemensamma matsalar som mötesplatser.
Tryggt och inkluderande nattliv. Stötta nattlivsinitiativ som inte är beroende av alkoholförsäljning. Kvällsöppna kulturhus och bibliotek.
Säkra konstnärlig frihet. Ingen politisk eller ideologisk gallring i bidragsgivning. Kulturens innehåll ska aldrig styras av politisk opportunism eller marknadslogik.
Kolloambassadörer, lokalt förankrade personer som når ut till underrepresenterade grupper.
Stöd till ungas organisering och ledarskapsutveckling. Politisk orientering och konkret inflytande i lokalpolitiken.
Stärk studieförbunden. Alla ska ha faktisk möjlighet till folkbildning, oavsett ekonomi, språk eller juridisk status.
Fler sommar- och feriejobb till ungdomar. Alla gymnasieungdomar som söker ska erbjudas sommarjobb.
Solna genomkorsas av E4 (Essingeleden/Uppsalavägen), E18 (Bergshamravägen) och flera stora trafikleder. Bilberoendet är högt trots utmärkt kollektivtrafik. Trafikbullret överskrider 55 dB(A) vid bostäder längs E18 i Bergshamra trots bullerskärmar. I Huvudsta påverkas bostäder av E4/Essingeleden. Hagalund är inneslutet av Solnavägen, Frösundaleden och järnvägsspår.
Bergshamravägen (E18) delar Bergshamra i två halvor. Trots decennier av diskussion om överdäckning bedömde kommunen 2020 att det är "tekniskt svårt" och inriktningen har skiftat till "andra lösningar". En konsultutredning 2014 föreslog partiell överdäckning för cirka 500 miljoner kronor. Frågan ligger fortfarande olöst.
Cykelvägarna är osammanhängande och saknar ofta separation från biltrafiken. Solna är inte anslutet till Stockholms lånecykelsystem.
Stoppa alla nya bilvägar. Omvandla bilvägar till gångytor, torg och cykelbanor. Bilfria zoner på flera ställen.
Överdäcka Bergshamravägen. En lösning som har diskuterats i decennier. Nu måste den genomföras.
Bygga ut cykelvägarna till ett sammanhängande, separerat nät. Anslut Solna till Stockholms lånecykelsystem. Fler säkra cykelparkeringar.
Avgiftsfri kollektivtrafik. Nya busskörfält. Säkerställ att tunnelbanan till Arenastaden och pendeltågsstationen i Huvudsta byggs i tid.
Förstärk kollektivtrafiken till Bergshamra. Utreda tvärspårväg i form av t.ex. förlängning av Tvärbanan från Solna station.
Minska parkeringsplatserna och sänk parkeringsnormerna i nyproduktion. Ta tillbaka parkeringssystemet i kommunal regi.
Fler bilpooler. Fossilfria, delade bilar istället för privat bilägande.
Sommargågata. Minst en gata i Solna ska stängas för biltrafik sommartid med uteserveringar, kultur och aktiviteter.
Förbättra gångvägarna. Bredare trottoarer, tillgängliga promenader, säkra skolvägar, gott om bänkar.
Solna ungdomsmottagning, som fyllde 50 år 2024, vittnar om kraftigt ökat antal besök för psykisk ohälsa, och att fler killar nu söker hjälp. Väntetiderna har ökat. Region Stockholm är huvudman, men kommunen ansvarar för elevhälsa, fältverksamhet och socialtjänst.
Socialtjänsten är hårt belastad. På riksnivå minskade andelen ekonomiska biståndstagare 2023 till historiskt låga 2,5 procent, men det beror enligt forskare på att det blivit svårare att beviljas bistånd snarare än att behoven minskat. Trycket är stort särskilt i Hagalund och Bagartorp.
Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar och kryper sig längre ner i åldrarna. Ätstörningar, skev kroppsuppfattning och självskadebeteende är allvarliga problem som möter otillräckliga resurser.
Kraftigt ökade resurser till ungdomsmottagningen. Kortare väntetider, fler anställda, fördjupat samarbete med skolor och BUP.
Helt avgiftsfri primärvård för alla Solnabor. Kommunen ska driva på gentemot regionen.
Stärk socialtjänsten radikalt. Fler socialsekreterare, färre klienter per handläggare. Höj försörjningsstödet över riksnormen. Fokus på tidiga, frivilliga insatser.
Fler kuratorer och psykologer i skolorna. Maxtak på antal elever per kurator.
Skademinskande perspektiv i praktiken. Socialt arbetes perspektiv ska påverka vård och psykiatri i högre utsträckning.
Stärkt stöd till personer med normbrytande funktionalitet. LSS och personlig assistans ska stärkas. Minutmätningen av behov ska avskaffas. Universell tillgänglighet i alla offentliga lokaler.
Koppla funktionsrättsarbetet till FN:s funktionsrättskonvention. Stadens arbete med funktionsrätt ska utgå från konventionens principer.
Stödfunktioner för att navigera välfärden. Patienter, brukare och anhöriga ska i långt större utsträckning få hjälp att navigera och få sina rättigheter tillgodosedda. Samverkan med civilsamhället, brukar- och patientorganisationer.
Fler och stärkta medborgarkontor. Öppna medborgarkontor som ger stöd och vägledning i kontakt med myndigheter, särskilt i stadsdelar med störst behov.
Evidensbaserad narkotikapolitik. Fokus på folkhälsa, vård och skademinskning, inte kriminalisering. Människor som använder narkotika ska i första hand mötas med vård och stöd i stället av stigmatisering och straff.
Brukar- och patientinflytande i hela välfärden. Stärk dialog och inflytande genom samråd med fack och brukarorganisationer.
Trots Solnas starka arbetsmarknad med 106 000 arbetstillfällen finns det grupper som står utanför. Jobbfabriken Solna har etablerats för att stödja vuxna i åldern 16 till 65 år mot arbete eller studier. Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har förstärkts för att fånga upp ungdomar i riskzon.
Men den diskriminerande arbetsmarknaden kvarstår: negativt rasifierade personer arbetar oftare under sin utbildningsnivå, har mer osäkra anställningar och lägre lön. Löneklyftan mellan män och kvinnor ökar. Nyanlända barnfamiljer hade fram till nyligen bara tvååriga sociala bostadskontrakt.
Sommarjobb åt alla unga. Alla gymnasieungdomar som söker ska erbjudas.
Fler platser i vuxenutbildningen. Alla ska kunna omskola sig eller komplettera sin utbildning.
Permanenta sociala kontrakt för nyanlända. Ingen barnfamilj ska tvingas flytta.
Center för papperslösa. Tillgång till vård, juridisk rådgivning och socialt stöd.
Antirasistisk jobbpolitik. Jämlikhetsdata på arbetsmarknaden. Traineeprogram för negativt rasifierade unga. Krav på aktiva åtgärder mot diskriminering hos arbetsgivare.
Stärk modersmålsundervisningen. Tillgänglig för alla barn oavsett skolform. Rätten till hemspråk ska inkludera internationellt adopterade barn samt barn där föräldrars språk inte talas regelbundet i hemmet.
Stärk samarbetet mellan fack och migrantarbetare. Stoppa arbetslivsdiskriminering och slavliknande villkor i kommunal verksamhet och upphandling.
Samverkan med civilsamhället. Stärkt samarbete med organisationer som FARR (Flyktinggruppernas Riksråd) och andra som arbetar med asylrätt och migration.
Driva på för 90 procent i ersättning vid arbetslöshet och sjukdom gentemot riksdag och regering.
Driva på för att återförstatliga Arbetsförmedlingen och återskapa den till en stödjande väg in i arbetslivet.
Trots Hagalundslyftet kvarstår grundproblem: eftersatt centrum, hög trångboddhet i miljonprogramshusen, stora skillnader i skolresultat, saknade samhällsfunktioner, buller från Solnavägen och Frösundaleden. Vi kräver: nytt centrum med mötesplatser och service, nytt äldreboende, ny skola, förstärkt fältverksamhet, demokratiskt inflytande för boende i hela processen.
Delad av motorvägen E18 med höga bullernivåer. Befolkningen ökar långsamt och åldras, vilket utmanar offentlig och kommersiell service. Nytt trygghetsboende klart 2024 (78 lägenheter). Nya bostäder planeras vid Strået 1 med ICA och förskola. Vi kräver: överdäckning av E18, förstärkt kollektivtrafik, levande centrum.
Centrumet revs december 2024. Cirka 250 nya hyresrätter och två SÄBO planeras. Drabbat av ungdomsproblematik och drogscener. Vi kräver: permanent mötesplats för unga, stärkt socialtjänst, demokratiskt inflytande för boende i omvandlingen, inga renovräkningar.
Påverkas av E4/Essingeleden med buller och luftföroreningar. Ny skola planeras på Tallbackatomten. Huvudsta strand utvecklas med dyra bostadsrätter som förstärker intern segregation. Vi kräver: ny pendeltågsstation, bullerdämpande åtgärder, blandade bostadsformer, skolsatsning.
Snabbast växande stadsdel med akut infrastrukturbehov: förskolor, skolor, äldreomsorg och kollektivtrafik. Social profil som skiljer sig markant från äldre stadsdelar. Vi kräver: ny F-6-skola med idrottshall, förstärkt kollektivtrafik, socialt blandat bostadsbyggande.
Även kommunalpolitik har en internationell dimension. Kommunen kan och ska vara en kraft för fred, mot militarism och för global solidaritet.
Inga kommunala investeringar i militärindustrin. Solna ska vägra samarbeten och investeringar kopplade till krigsbrott, folkmord och brott mot folkrätten.
Etiska upphandlingar. Inga offentliga medel till företag inblandade i krigsbrott eller människorättsbrott.
Stöd till solidaritetsorganisationer. Fred, demokrati och rättvisa.
Motstånd mot NATO och DCA lokalt. Kommunal rätt att neka.
Avkolonisera infrastrukturen. Avveckla beroendet av digital och fysisk infrastruktur kopplad till företag med produktion på ockuperad mark eller som bidrar till krigsbrott, från operativsystem och molntjänster till betalningssystem och kommunikationsverktyg.
Systerkommuner. Aktivt utbyte med och stöd till kommuner i konfliktdrabbade områden, exempelvis Palestina och Sudan.
Skydd åt desertörer från krig, invasioner, folkmord och ockupationer där dessa riskerar straff i sitt eget land.
Stärk kvinnors och minoriteters roll i fredsbyggandet. Stöd till organisationer som främjar marginaliserade gruppers inflytande i konfliktlösning.
Omställning av militär produktion. Uppmana och ge stöd till militära företag i Solnaregionen att ställa om till grön och samhällsnyttig civil produktion, bort från kapprustning och mot lokal nytta.
Det Solna vi beskriver i detta program är inte en avlägsen utopi. Det är konkreta krav som kan förändra vardagen för tusentals Solnabor. Varje punkt stärker arbetarklassens organisering, minskar kapitalets makt och pekar mot ett annat samhälle.
Solna har alla ekonomiska förutsättningar att bli en av Sveriges mest jämlika och hållbara kommuner. Det som saknas är inte pengar utan politisk vilja att bryta med marknadens logik. Vi har den viljan.
Vi vet att våra krav är radikala. Det är meningen. Vi lever i en tid då det som kallas "realism" innebär att acceptera att barn i Hagalund växer upp i fattigdom medan kontorslokalerna i Arenastaden står tomma. Att minutscheman styr äldres toalettbesök. Att 80 procent av kommunens utsläpp kommer från trafiken utan att någon vågar utmana bilberoendet. Verklig realism kräver att vi ställer grundläggande frågor om vem som äger, vem som bestämmer och vem som tjänar på hur saker är ordnade.
Framtidens Vänster Solna bjuder in alla Solnabor som delar vår vision. Vi bygger underifrån: på arbetsplatser, i bostadsområden, på skolor och i föreningslivet. Det är där makten att förändra finns.
Framtiden är inte något vi väntar på. Framtiden bygger vi tillsammans. Framtiden är vänster.